måndag, 20 april
Nyheter, kultur och vad som händer härnäst.

Dagstidning – Definition, Historia och Utveckling i Sverige

Av Ida Rydén · mars 29, 2026

En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. Den definieras i svensk lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som normalt utkommer minst en gång per vecka.

Relaterade inlägg

Dagstidningar utmärks av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De levererar nyheter från hela världen och olika samhällsområden, tillgängliga för alla.

I Sverige räknas tidningar med minst veckovis utgivning som dagstidningar, medan internationell statistik ofta kräver minst två utgåvor per vecka.

Vad är en dagstidning?

Kriterium Beskrivning
Periodicitet Regelbunden utgivning
Aktualitet Nyhetsfokus
Publicitet Tillgänglig för alla
Universalitet Nyheter från hela världen
  • Svensk lag kräver minst veckovis utgivning för att klassas som dagstidning.
  • Vanligast är sex- eller sjudagarsutgivning.
  • Fokuserar på allsidig nyhetsrapportering och opinionsbildning.
  • Riktar sig till allmänheten med globala och lokala nyheter.
  • Digitalisering påverkar tryckta upplagor negativt.
  • Traditionella format som broadsheet används fortfarande.
Aspekt Detalj Källa
Definition Periodisk publikation med nyhetsrapportering Svensk lag
Utgivningsfrekvens Minst en gång per vecka (Sverige) Wikipedia
Internationellt Minst två utgåvor per vecka Wikipedia
Vanlig frekvens Sex eller sju dagar Wikipedia
Format Broadsheet 600×380 mm Wikipedia
Nutid Digitalisering minskar tryck Wikipedia
Antal i Sverige Cirka 150 Wikipedia

Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?

Tidiga århundraden

Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Ordinari Post Tijdender från 1645 räknas som en av de första.

Historisk milstolpe

Ordinari Post Tijdender introducerade regelbunden nyhetsförmedling 1645.

1700- och 1800-talet

Under 1700-talet ökade antalet tidningar. Dagligt Allehanda från 1776 blev den första med daglig utgivning.

Från 1800-talets andra hälft växte pressen starkt och påverkade demokratiseringen. Exempel är Dagens Nyheter (1864), Göteborgs-Posten (1863) och Helsingborgs Dagblad (1867).

Nutida läge

Idag finns cirka 150 dagstidningar i Sverige. Minskande läsare beror på tv och internet.

Vilka är de största dagstidningarna?

Historiska siffror från 2006 visar Aftonbladet med 416 500 exemplar på vardagar, oberoende socialdemokratisk. Expressen/GT/Kvällsposten hade 326 000 exemplar, oberoende liberal.

Upplagor 2006

Aftonbladet ledde med över 416 000 exemplar dagligen.

Varifrån kommer ordet dagstidning?

Ordet dagstidning belades 1780 och betyder tidning som regelbundet utkommer dagligen. Hyponymer är morgontidning och kvällstidning.

”Tidning” härstammar från fornsvenska tidhning eller tidende, som betyder nyhet eller underrättelse. På engelska översätts det som daily newspaper.

Sveriges dagstidningars tidslinje

  1. 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första. Källa
  2. 1700-talet: Ökning av tidningar.
  3. 1776: Dagligt Allehanda, första dagliga. Källa
  4. 1863: Göteborgs-Posten grundas.
  5. 1864: Dagens Nyheter startar. Källa
  6. 1867: Helsingborgs Dagblad.
  7. 2006: Aftonbladet toppar med 416 500 exemplar. Källa
  8. Idag: Cirka 150 tidningar kvar.

Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?

Etablerad information Oklart eller äldre data
Definition i svensk lag: Minst veckovis Exakta aktuella upplagor efter 2006
Kriterier: Periodicitet, aktualitet m.m. Internationella frekvenskrav varierar
Historia från 1645 Exakt antal läsare idag p.g.a. digitalt
Cirka 150 tidningar i Sverige Påverkan av digitalisering i detalj

Vad kännetecknar dagstidningars format och roll?

Traditionella format som broadsheet mäter 600 x 380 mm, men tabloid är vanligare nu. Dagstidningar paketerar nyheter och åsikter.

Digitalisering har minskat tryckta upplagor, men rollen som nyhetsförmedlare kvarstår. Australiainsight belyser globala medier.

Formatförändring

Tabloidformat har blivit vanligare än broadsheet.

Källor och citat

”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.”

”Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”

”Tidningar har följt tiderna sedan 1600-talet.”

Sammanfattning av dagstidningar

Dagstidningar är centrala för nyhetsförmedling i Sverige sedan 1645, med stark tillväxt på 1800-talet. Trots digitala utmaningar finns cirka 150 kvar, definierade av regelbundenhet och aktualitet. Australiainsight ger perspektiv på medieutveckling. NE

Vanliga frågor om dagstidningar

Vad krävs för att en tidning ska kallas dagstidning i Sverige?

Regelbunden nyhetsförmedling minst en gång per vecka enligt lag.

När startade

Författare

  • Ida

    Jag är Ida, journalist och nyhetsanalytiker på nyhetsanalys.se.
    Med en bakgrund inom samhällsjournalistik och ett särskilt intresse för politik, ekonomi och digital utveckling fokuserar jag på att förklara komplexa händelser på ett tydligt och begripligt sätt.

    Mitt mål är att ge läsarna fördjupade perspektiv, kritiska granskningar och analyser som går bakom rubrikerna.
    Har du tips eller frågor? Kontakta mig gärna på ida@nyhetsanalys.se.

Se också