Fadime Şahindal föddes 2 april 1975 i en liten by utanför staden Elbistan i den kurdiska delen av Turkiet, och mördades av sin egen far i Uppsala den 21 januari 2002. Dådet brukar kallas ett av Sveriges mest kända hedersmord, och hennes liv och död blev en av utgångspunkterna för bildandet av människorättsorganisationen GAPF. Hon blev 26 år gammal.
Hon var en kurdisk-svensk människorättsaktivist och samhällsdebattör som under flera år offentligt berättade om den kontroll, de hot och det våld hon utsattes för – och som hon till slut dog av.
Vem var Fadime Sahindal?
Fadime Şahindal föddes 1975 i en familj som hon själv beskrivit som lycklig i Turkiet, där man arbetade tillsammans med lantbruk och djurskötsel. Hon och hennes yngre syster Songül har dock även berättat att de blev slagna som barn.
När Fadime var sju år gammal flyttade hon, hennes mor, fem systrar och en bror till Sverige. Fadern hade migrerat redan 1981, och familjen följde efter. Livet i Sverige började i stadsdelen Nyby i Uppsala, och hon gick senare på Gränbyskolan.
Hur började konflikten med familjen?
Efter flytten till Sverige förändrades familjelivet. Fadime upplevde hur kontrollen över henne ökade i tonåren, samtidigt som föräldrarna kände sig alienerade i det svenska samhället. Hon fick inte leka med svenska kamrater eller delta i aktiviteter utanför skolan. Familjen hade också bestämt att hon skulle åka till Turkiet för att gifta sig med en kusin – ett arrangerat äktenskap hon vägrade gå med på.
Hon har beskrivit hur fadern, brodern och andra manliga släktingar inskränkte hennes livsutrymme genom kontroll, hot och våld. Hon sökte hjälp från polis och myndigheter, men möttes av okunskap och bristande förståelse. En polis med insikter i hedersproblematik gav henne dock ett larmpaket och erbjöd skyddad identitet.
Pojkvännen och eskaleringen
Situationen eskalerade när familjen fick reda på att hon hade en svensk pojkvän. De möttes 1996, och relationen avslöjades året därpå. År 1997 utsattes Fadime för misshandel, och 1998 dömdes fadern Rahmi och brodern Mesut för misshandel och olaga hot. Enligt originalartikelns källa SKBL hette pojkvännen Patrik Lindesjö; hans namn nämns inte i Wikipedia-artikeln.
Fadime lämnade Uppsala och flyttade till Sundsvall och fattade beslutet att offentligheten var hennes enda skydd. År 1998 dog pojkvännen i en bilolycka, efter att de två under sommaren planerat att flytta samman. Samma år misshandlade brodern Mesut henne öppet på Stora Torget i Uppsala vid ett av hennes besök i staden.
Under en tid bodde hon hos sin vän, riksdagsledamoten Nalin Pekgul – också hon kurd från Turkiet. Pekgul förhandlade fram en kompromiss med fadern, som lovade att inte förfölja dottern på villkor att hon inte visade sig i Uppsala och inte besökte pojkvännens grav. Fadime började studera socionomprogrammet på Mitthögskolan (nuvarande Mittuniversitetet) i Östersund, men gjorde i hemlighet ändå besök hos sin mor och sina systrar i Uppsala.
Talet i riksdagen 2001
Fadime Şahindal engagerade sig alltmer offentligt mot hedersförtryck. Hon medverkade i Sveriges Radio, Sveriges Television och i en dokumentär producerad av Folkhälsoinstitutet. För fadern och delar av släkten uppfattades hennes agerande som att hon drog skam över dem.
Den 21 november 2001 höll hon ett uppmärksammat tal i Sveriges riksdag under seminariet ”Integration på vems villkor?”. Hon ville att beslutsfattarna skulle förstå hur utsatta invandrartjejer kan vara, och sade om sin livshistoria att ”ett beteende som mitt måste straffas och skulden skulle betalas i blod.”
Så hände mordet den 21 januari 2002
Den 21 januari 2002 stannade Fadime till i Uppsala på väg till Stockholm, där hon skulle förbereda en praktikperiod i Nairobi i Kenya. Hon saknade sin mor och sina systrar och ville träffa dem i hemlighet i en systers lägenhet i Nyby.
Fadern hade dock fått reda på att hon var i stan. När Fadime senare på kvällen skulle lämna lägenheten för att sova över hos en kamrat mötte hon honom i trapphuset. Han riktade en pistol mot henne, tog tag i hennes hår och avlossade två skott – ett som träffade henne i pannan och ett i käken. Klockan 21.54 larmade systern Songül SOS Alarm. Obduktionen visade att Fadime avledit av det första skottet.
Fadern greps strax efter midnatt och erkände under det första förhöret den 22 januari. Som motiv angav han att dottern vanhedrat familjen och släkten genom att se till att hela världen fått kännedom om hur vissa kurdiska kvinnor behandlas. Enligt honom var dottern problemet – och nu var problemet borta.
Rättegången och domen
Rahmi Şahindal fälldes den 3 april 2002 av Uppsala tingsrätt för mordet och dömdes till livstids fängelse samt skadestånd till Fadimes yngre syster, eftersom mordet skedde inför de anhörigas ögon.
Den 24 april 2002 överklagade han domen, drog tillbaka sitt erkännande och hävdade att en okänd man tvingat honom att erkänna. Vid rättegången i Svea hovrätt vittnade Fadimes mor, som inte vittnat i tingsrätten, till faderns förmån. Hovrätten trodde dock inte på de nya vittnesmålen och fastställde den 31 maj 2002 livstidsstraffet.
Det vi inte vet
Originalartikeln uppgav att livstidsstraffet omvandlades till 24 års fängelse och att Rahmi Şahindal frigavs i augusti 2018. Detta finns inte i Wikipedia eller Wikidata och är därför inte bekräftat i källmaterialet.
Vad hände efter mordet?
Mordet chockade Sverige, och många lyfte i den efterföljande debatten fram att det hade kunnat förhindras om uppgifterna om hederskulturer tidigare tagits på större allvar. Fadime begravdes den 4 februari 2002 i Uppsala domkyrka, där kronprinsessan Victoria, en rad ministrar och tusentals besökare deltog.
Mordet bidrog till en kraftigt ökad debatt över hederskultur och hedersvåld, tillsammans med morden på Pela Atroshi i Irak 1999 och Sara Abed Ali i Umeå 1996. Debatten delades delvis i två tolkningar: vissa, bland dem Gudrun Schyman, såg mordet som ett uttryck för mäns våld mot kvinnor i nära relationer, medan andra betonade hederskulturens särart.
Mordet gav också upphov till organisationerna GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) och TRIS (Tjejers rätt i samhället), som båda arbetar mot hedersvåld. GAPF anordnar varje år i januari Fadimedagarna, med seminarier och aktiviteter mot hedersförtryck runt om i Sverige.
Fadimes minne i dag
Fadime Şahindal ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård. På tioårsdagen av mordet, den 21 januari 2012, invigdes ett monument till hennes minne i Uppsala, i samband med att Fadimes plats nära Fyrisån fick sitt namn.
- 1975 Föds i Elbistan i Turkiet den 2 april.
- 1982 Flyttar med modern och syskonen till fadern i Nyby i Uppsala.
- 1996–1997 Får en svensk pojkvän; relationen avslöjas och hoten ökar.
- 1998 Fadern Rahmi och brodern Mesut döms för misshandel och olaga hot. Pojkvännen omkommer i en bilolycka. Fadime flyttar till Sundsvall.
- 2001 Höll tal i riksdagen den 21 november; studerade socionomprogrammet i Östersund.
- 2002 Mördas av sin far i Uppsala den 21 januari. Fadern döms i april till livstids fängelse, fastställt av hovrätten i maj.
- 2012 Monument och Fadimes plats invigs i Uppsala på tioårsdagen.
Vanliga frågor
Vad var Fadime hedersmord?
Fadime Şahindal mördades den 21 januari 2002 av sin far Rahmi Şahindal i Uppsala, som straff för att hon trotsat familjens hedersnormer och offentligt berättat om hedersförtrycket.
Vem dödade Fadime Sahindal?
Hennes egen far, Rahmi Şahindal. Han erkände mordet och dömdes i april 2002 till livstids fängelse, en dom som fastställdes av Svea hovrätt i maj samma år.
Hur gammal var Fadime när hon dog?
Hon föddes 2 april 1975 och dog 21 januari 2002, alltså 26 år gammal.
Vad hände med Fadimes bror Mesut?
Brodern Mesut dömdes 1998 för misshandel och olaga hot mot Fadime. Han misshandlade henne även öppet på Stora Torget i Uppsala samma år.
Vad är GAPF och Fadimedagarna?
GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) är en riksorganisation mot hedersvåld, bildad efter morden på Pela Atroshi och Fadime Şahindal. Varje januari anordnar man Fadimedagarna med seminarier och aktiviteter mot hedersförtryck.