Hoppa till innehållet
Nyhetsanalys · 506 personer bevakas · uppdaterat 23 okt Uppgifter med källa och kontrolldatum · Så arbetar vi
NyhetsanalysPersonerna bakom nyheterna
Brott & rättsfall

Vilka gjorde helikopterrånet i Västberga 2009? De dömda gärningsmännen

Kort svar

Helikopterrånet mot G4S värdedepå i Västberga den 23 september 2009 genomfördes av ett organiserat gärningsnätverk. Sju personer dömdes till fängelse, där piloten Alexander Eriksson och Safa Kadhum fick de hårdaste straffen – åtta års fängelse vardera i Svea hovrätt 2011. Charbel Charro dömdes till fem år för medhjälp till grovt rån.

Den 23 september 2009 genomfördes ett av Sveriges mest uppmärksammade grova rån. Maskerade gärningsmän använde en stulen helikopter för att attackera G4S värdedepå i Västberga i södra Stockholm. Bytet uppgick till cirka 39 miljoner kronor i kontanter – en summa som aldrig har återfunnits trots omfattande utredningar.

Rånet krävde minutiös planering och involverade flera personer med tydligt åtskilda roller, från pilot till organisatör. Sju personer dömdes till fängelsestraff för sin delaktighet. Här redogörs för de centrala gärningsmännen, händelseförloppet och de rättsliga efterverkningarna.

Vilka dömdes för helikopterrånet?

Utredningen och rättsprocessen knöt tre personer till de mest centrala rollerna i rånet. Domarna mot dem fastställdes i Södertörns tingsrätt och skärptes delvis i Svea hovrätt i februari 2011, enligt Expressens rapportering.

Roll Person Dom
Pilot Alexander Eriksson 8 års fängelse för grovt rån (skärpt från 7 år i hovrätten)
Rånare i depån Safa Kadhum 8 års fängelse för grovt rån
Huvudplanerare Charbel Charro 5 års fängelse för medhjälp till grovt rån

Utöver dessa dömdes ytterligare fyra personer i målet, sammanlagt sju. Alexander Eriksson har senare fått en annan karriär – läs mer om Alexander Erikssons väg från rånet till TV-producent.

Det vi inte vet

Identiteterna och exakta strafflängderna för de övriga fyra dömda är inte källbelagda i det material som ligger till grund för den här artikeln. Uppgifter om dem cirkulerar i forum och medier, men kan inte verifieras här.

Hur genomfördes rånet den 23 september 2009?

Förberedelserna inleddes natten till den 23 september, då helikoptern – en Bell 206 Jet Ranger – stals från Roslagens helikopterflyg i Norrtälje. Fotanglar placerades ut i Västberga för att försvåra polisens framkomst, och ett bombliknande föremål placerades i Myttinge för att hindra polisens egna helikoptrar från att lyfta. Flygvapnets Gripen-plan befann sig i beredskap över Östersjön men beordrades aldrig att ingripa.

  1. Natten till 23 september Helikoptern stjäls i Norrtälje. Fotanglar och ett bombliknande föremål placeras ut.
  2. Cirka 04:42 Alexander Eriksson lyfter med helikoptern från en vagn.
  3. 05:15 Helikoptern anländer till G4S-depån. Tre till fyra maskerade män landsätts på taket, slår sönder taklanterninen med släggor och detonerar sprängladdningar mot säkerhetsdörrar. Pengar lastas i säckar medan 21 anställda gömmer sig i valvet.
  4. 05:25 Polis anländer men avvaktar på grund av rapporter om automatvapen.
  5. 05:35 Helikoptern lyfter med rånare och byte och landar senare vid Kanaanbadet.

Ingen person skadades fysiskt under rånet, som varade i cirka 20 minuter. G4S utlyste dagen efter rånet en belöning på 7 miljoner kronor för information.

Alexander Erikssons roll som pilot

Alexander Eriksson, 35 år vid tidpunkten för rånet, arbetade som helikopterpilot och hade bakgrund inom TV-produktion. Enligt tingsrättens dom fungerade han som pilot under hela operationen, med ansvar för att lyfta från en vagn cirka klockan 04:42 och navigera till depån.

DNA från Eriksson påträffades på brottsplatsen, vilket utgjorde central bevisning. Rätten fann att provet kopplade honom fysiskt till miljön inuti depån – ett starkt indicium trots att han nekade till brott i både tingsrätt och hovrätt. Tingsrätten dömde honom till sju års fängelse för grovt rån, ett straff som skärptes till åtta år av Svea hovrätt den 16 februari 2011, enligt hovrättens huvudprotokoll.

Efter rånet flydde Eriksson till Kanarieöarna, där han greps av polis. Flykten och nekandet bidrog till den höga straffmätningen.

Safa Kadhums erkännande

Safa Kadhum befann sig inne i depån under rånet och erkände delvis sin inblandning. Även han flydde utomlands – till Dominikanska republiken – innan han greps och fördes till Sverige. Hovrätten skärpte hans straff till åtta års fängelse i samma dom som Eriksson.

Var är pengarna från helikopterrånet?

Bytet på 39 miljoner kronor lastades i säckar och fördes bort med helikoptern. Ingen del av summan har återfunnits, trots omfattande polisutredningar och G4S utlysta belöning på 7 miljoner kronor.

Teorier om pengarnas öde har cirkulerat i media och onlineforum, bland annat i den långvariga Flashback-tråden om rånet, där DNA-bevisningen mot Eriksson och alternativa teorier fortfarande diskuteras. Kriminologer och utredare har spekulerat i att pengarna smugglats utomlands eller fördelats inom ett större nätverk – men det saknas verifierbara bevis för någon specifik teori.

Rättsprocessen – från gripanden till dom

Sex personer anhölls redan den 27 september 2009, endast fyra dagar efter rånet. Eriksson och Kadhum greps senare utomlands. Åtal väcktes den 19 juli 2010 mot tio personer, och rättegången vid Södertörns tingsrätt pågick från den 2 augusti till den 7 oktober 2010. Sju personer dömdes till slut till fängelsestraff.

Fallet markerade också en strängare praxis för organiserade rån: hovrätten tydliggjorde att medhjälp till grovt rån skulle bedömas strängt även för personer som inte befann sig i den direkta våldscirkeln. Journalisten Dag Ohrlund analyserar planeringen och genomförandet i boken ”Brott i Sverige”.

Vad är bevisat – och vad förblir osäkert?

Bekräftade fakta Obesvarade frågor
Att 39 miljoner kronor stals och lastades i säckar Var pengarna befinner sig idag
Att helikoptern stals från Norrtälje natten till rånet Om fler personer var inblandade men undkom rättvisan
Att DNA från Eriksson påträffades på brottsplatsen Exakt vilka av de maskerade männen som var inne i depån
Att ingen skadades fysiskt under rånet Hur bytet disponerades efter rånet

Eftersom domarna avkunnades 2010–2011 och det längsta straffet var åtta års fängelse har samtliga dömda avtjänat sina straff vid det här laget.

Vanliga frågor

Vilka dömdes för helikopterrånet i Västberga?

Sju personer dömdes till fängelse. De mest centrala var Alexander Eriksson (8 år, grovt rån), Safa Kadhum (8 år, grovt rån) och Charbel Charro (5 år, medhjälp till grovt rån).

Vem var piloten vid helikopterrånet?
Hur mycket pengar stals vid helikopterrånet?

Cirka 39 miljoner kronor i sedlar stals från G4S-depån. Ingen del av beloppet har återfunnits.

Varför ingrep inte polisen under rånet?

Polis anlände klockan 05:25 men avvaktade på grund av rapporter om automatvapen och osäkerhet om gärningsmännens beväpning. Helikoptern lyfte med bytet klockan 05:35.

Har pengarna från rånet återfunnits?

Nej. Trots omfattande utredningar och en utlyst belöning på 7 miljoner kronor från G4S har ingen del av bytet på 39 miljoner kronor återfunnits.

Källor

  1. Wikipedia: Helikopterrånet i Västberga – Händelseförlopp, belopp och att bytet aldrig återfunnits
  2. Wikipedia (eng): Västberga helicopter robbery – Detaljer om rånet och flygvapnets beredskap
  3. Expressen: Skärpta straff i helikopterrånet – Hovrättens skärpta straff i februari 2011
  4. Svea hovrätts huvudprotokoll (PDF) – Domarna mot Alexander Eriksson och bevisningen
  5. Dag Ohrlund: Brott i Sverige (PDF) – Analys av planering och genomförande

Hittar du ett fel? Mejla hello@nyhetsanalys.se – vi rättar och noterar ändringen. Läs mer om hur vi rättar.